Allt talar för IPS

5Onsdagen den 14 maj 2014 anordnade Karlstads Kommun en föreläsning i Värmlands Museum om en behandlingsmodell som kallas IPS, och är riktad mot personer med schizofreni eller schizofreniliknade tillstånd.

IPS (Individual Placement and Support) går ut på att få människor i avlönat arbete, utan omvägar med praktik eller pröva-på-platser. Den svenska benämningen är ”individanpassat stöd för arbete enligt IPS modellen”. Karlstads kommun har i samarbete med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och psykiatriska öppenvården ansvarat för genomförandet av behandlingsmodellen.

IPS i Karlstad
Den tidigare projektledaren för IPS-gruppen i Karlstad, Martin Seppänen, berättade om hur det hela började för Karlstads del. 2011 utlyste Socialstyrelsen medel på initiativ av regeringen för att komma igång med IPS metoden. Karlstads kommun sökte men fick avslag, vilket delvis berodde på att det fanns oklarheter i Socialstyrelsens utformning av ansökan.
– Men vi sökte igen 2012, bättre pålästa och förberedda, och den här gången blev Karlstad en av de 32 kommuner som beviljades medel, fortsätter Martin Seppänen.

Gruppens första mål var att utveckla behandlingsmetoden och dess struktur för långsiktig hållbarhet. Men just långsiktigheten kändes lite motsägelsefull eftersom medel endast utlystes ett år i taget.
– Tanken fanns, är det någon idé att dra igång alls, nästa år kanske vi inte får några pengar?, säger Seppänen.

Trots det, gällde det att bygga en bra plattform, ta reda på hur olika instanser skulle kunna samverka på bästa sätt, samt skapa snabba och korta vägar för att undvika flaskhalsar. Det viktiga var att inga ärenden blev liggande.

Det glädjande beskedet att medel beviljats för 2013 kom till slut och äntligen kunde deltagare involveras i projektet. Det enda kriteriet förutom diagnosen i sig var att personen var villig att ta ett riktigt avlönat jobb.

IPS-gruppen skickade tillsammans med arbetsförmedling och försäkringskassa ut en intresseanmälan till den berörda målgruppen. Utifrån deltagarens intressen, tidigare erfarenheter och önskemål, försökte man hitta företag som passade. Här handlade det oftast inte om ett jobb som redan fanns på marknaden, utan mer om att skapa nya arbetstillfällen.

Arbetscoachen får en mycket viktig roll, både för deltagaren och företaget. Coachen stöttar deltagaren, och ibland till och med jobbar sida vid sida, vilket gör att personen inte behöver känna sig utsatt och ensam. För företagets del betyder detta att man inte behöver avsätta personal som vägleder, skulle problem uppstå finns coachen där för att ta hand om dessa också.
– I utvärderingen efteråt kunde vi konstatera att metoden behövs. Den var helt avgörande för den här målgruppen. Man behöver stöd både innan och under tiden för att nå, få och behålla arbetet, säger arbetscoachen Petra Reijers.

De hinder man har stött på kommer ofta från gamla föreställningar om att psykisk ohälsa och arbete inte går ihop, och en syn på att en psykiskt sjuk person kan vara farlig. Många företagare vill inte heller anställa någon med en psykisk diagnos. Men även hos deltagarna fanns ett visst motstånd, bland annat med att öppet gå ut med att man lider av psykisk ohälsa.

Ett nationellt perspektiv
På föreläsningen medverkade också Ulrika Beierholm, docent, dr. i medicinsk vetenskap, universitetslektor och leg. arbetsterapeut vid Lunds universitet. Hon började arbeta med IPS redan 2007. Hon ingick då i en forskargrupp vid Lunds universitet som importerade modellen från England som var först i Europa att använda IPS.

Beierholm berättade att modellen har fått högsta prioritet i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen har sammanställt forskningsresultat från ett 20-tal läkemedelsstudier världen över och jämfört de med liknande metoder och funnit att IPS fungerar bättre.
– Det finns en hög grad av evidens. IPS är solklar en etta, den här metoden ska gälla, säger Ulrika Beierholm

Det som är intressant med Karlstadsgruppen är att de under resans gång följts av Per Folkesson från Karlstads Universitets FoU-enhet, som intervjuat och dokumenterat såväl deltagare, arbetscoacher och arbetsgivare. Han skriver i sin rapport att:

”Det är viktigt, rentav nödvändigt, i ett välfärdssamhälle att det finns ett brett utbud av resurser, stöd och hjälp för personer med olika former och grad av psykisk ohälsa. Allt talar för att IPS metoden, detta nya sätt att tänka, tala och arbeta, väl fyller en plats i ett framtida utbud av sådana resurser.”

Han skriver vidare att om resultatet av projektet Stöd i arbete ska sammanfattas i en enda mening blir det följande:

”Stöd i arbetet kan vara avgörande för rehabilitering och återhämtning för en person med erfarenhet av psykisk ohälsa.”

Text: Roger Trondsen
Foto: Kid Overgaard

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s