”Skadas du på jobbet sätts en hel apparat igång. Arbetsmiljöverkets inspektörer kommer och skydd sätts upp på arbetsplatsen. Trasas du sönder av splittring och stress, oklara förväntningar, hot och trakasserier, står arbetsgivare, fack och myndigheter oftast handfallna. När jobbet skadar själen rycker ingen ut. En syndabock får sluta. Kvar finns bristerna i organisationen, en kostsam historia.”
Jag orkar inte mer – när jobbet skadar själen, utdrag från förordet
Elinor Torp skrev 2015 ett reportage i bokform. Efter sin hyllade bok ”Döden på jobbet” från 2013 följde hon upp den med en tung historia om en man i Krokom kommun som tar sitt liv till följd av grava missförhållanden på sin arbetsplats. Änkan och barnens kamp tar efter detta vid, vilket leder dem till mer än en rättegångssal och resultatet blev även en sorts vitbok över händelserna.
Det är en sorglig men viktig bok, och kan kanske betraktas som en manual hur man inte bör göra när en medarbetare befinner sig på gränsen till att kasta in handduken. Den kryddas med forskningsreferenser, utdrag ur rättegångshandlingar och andra viktiga dokument. Tillsammans bidrar det till bilden av att Elinor Torp har presterat ett enormt grävjobb.
Text och foto: Robert Halvarsson
”Jag orkar inte mer – när jobbet skadar själen” finns utgiven på Atlas bokförlag, vilka är kopplade till Arenagruppen – och går att inhandla via de flesta nätbokhandlare.
– Att man kunde känna sig nöjd med sitt bästa, det skulle jag önska fler människor, säger Tina Wiman om möten med barn, ungdomar och vuxna med npf. Hon har även skrivit boken ”Barn som bråkar” tillsammans med psykologen Bo Hejlskov Elvén.
Författaren och föreläsaren Tina Wiman har själv erfarenhet av npf, så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, då hon har ADHD. För att veta hur hon ska handskas med olika situationer på bästa sätt menar hon att hon fått strategier med åren. Mycket beror också på själva situationen.
– Om en eller två i familjen är på dåligt humör så försöker någon lugna ner eller be någon att skärpa sig, annars blir det lite ömsesidigt kaos, berättar hon.
Att inte tappa tålamodet i vissa situationer är en träningssak, menar Tina. Det viktigaste för henne har varit så kallad kognitiv omtolkning. Då handlar det om att förstå vad som hände i en viss situation, att förstå på ett sätt som är riktat bort från sig själv som person. Det finns även andra metoder för att handskas med ett trytande tålamod. Tina ger exempel på mindfulness och promenader, samt att även lära sig känna igen signaler hos sig själv innan man förlorar tålamodet.
Att leva med npf
Bland det viktigaste som hon lärt sig från livet med npf, nämner hon något som hennes pappa en gång sa till henne:
– Vi tror att vi förstår andra människor, men i själva verket kan vi aldrig göra det, utan människan bär universum i sina sinnen. Alla upplever en egen värld.
När man som någon med npf beskriver hur det är och hur man upplever saker, så får man ofta överdriva lite för att förståelsen ska bli helt rätt, menar Tina. Man får även vara ganska specifik, till exempel med en liten eller stor händelse och konsekvenserna av dessa, gärna något som andra kan känna igen sig lite i.
– Människor kan såklart förstå aspekter, men att helt förklara och förstå vad det innebär och hur det är att leva med npf är nog inte helt möjligt, på ett sätt, säger Tina.
Kommunikation
Vad bör då närstående, familj och vänner tänka på angående npf?
Att man inte förstår, menar Tina. Man kan tro att man gör det, men egentligen förstår man inte vidden av hur det känns. När man inser det blir det mycket enklare att vara tålmodig och medkännande, än om man tror att man vet precis hur det är och känns.
Barn och ungdomar som inte förmedlar vad som är fel rakt ut kan säkert oroa de flesta.
– Det finns många olika scenarion där barn och ungdomar inte kan, vill eller orkar säga något, men de slutar inte kommunicera för det, säger Tina.
Hon menar att kommunikation är så mycket mer än bara orden, men att det kan bli svårare om personen inte har så mycket kroppsspråk eller inte visar så mycket med ansiktet.
– Då får man prova olika saker och så märker man vad som funkar. Det finns många olika samtalstekniker, som till exempel att ritprata, skicka sms eller ta en tur i bilen, menar Tina.
Att få till resurser i skolan för barn och ungdomar med npf är inte alltid lätt. Inte heller att veta hur man ska gå tillväga för att få till det.
– Se till att inte vara ensam vid mötet med skolan, menar Tina. Att ha med sig någon mer som lyssnar kan göra hela skillnaden, men man kan även gå högre som till exempel chefens chef eller kommunen och skolchefen.
Att läsa kan innebära olika saker för olika personer. För Anna Pettersson är det en otroligt viktig del för hennes välmående, såväl som i livet i stort. Följ med in i hennes berättelse, som har boken som mål.
Ända sedan jag var ett litet barn då min mamma läste för mig, har jag älskat böcker och sagor av alla slag. Jag älskar fortfarande att läsa om spöken och monster, talande djur och allehanda hjältar. För mig ger böckerna mig en chans att vara nån annan för en stund, och se världen ur någon annans ögon. Kunna vara nånstans där mina problem inte betyder något.
Boken har räddat mig genom många svåra perioder i mitt liv, den fanns där när eleverna på skolan tryckte ner en för att man var annorlunda. När min pappa gick bort gömde jag mig bland en värld med en själsslukande fotograf, romantiserade vampyrer, och de blonda tvillingarna på Sweet Valley High löste mysterier med mig. På raster då vännerna var upptagna, fanns boken där som en gammal vän att omfamna, in i oändliga världar av äventyr. Idag tar den verkliga världen mycket av min tid, men jag försöker fortfarande läsa så ofta som möjligt.
En del har oturen att inte kunna läsa så bra som de kanske skulle vilja, jag har en vän som har det problemet. Han är intresserad av sagor och berättelser i böcker men klarar inte av att läsa mer än korta stycken, vilket är ett problem för honom och andra som kanske faktiskt är genuint intresserade av vad en bok handlar om.
Andra kanske inte riktigt kan sitta ner och njuta av en bra bok, inte riktigt sätta sig in i handlingen. Det finns de som tycker om att hitta en bok att sjunka in i, de som knappt kan vänta på att sätta tänderna i nästa äventyr som böcker kan erbjuda oss.
Bokens bästa egenskaper
På sommaren vill jag helst ligga och sola mig på stranden med mina favoritförfattare, exempelvis Anne Rice. På vinterhalvåret är det gamla klassiker som gäller, som Arthur Conan Doyle och Shakespeare. Jag läser dem gärna hopkurad i fåtöljen under täcke med en varm dryck. När jag blir gammal och inte längre orkar flänga runt längre, då finns böckerna fortfarande där för mig som gamla skatter från min ungdom, som nya bekantskaper att hålla mig sällskap på ålderns höst.
För mig kommer det nog aldrig att finns något bättre än att öppna upp en oläst bok, att känna lukten av bokens sidor med sin tryckta text. Höra det svischande ljudet när man vänder bladet. Ivrig att få läsa mer. Att man bara måste få veta vad som ”händer sen”, till den grad att man glömmer både tid och rum. Ända tills boken är slut och förtrollning bryts. Ingen internetbok eller film kan någonsin ersätta den känslan för mig. Hur mycket mer praktiska de än må vara.
Ja, jag erkänner, även jag använder mig av film ,TV-spel och Internetböcker ibland. De är en modern bekvämlighet och fyller inte upp mitt förråd med lådor av böcker jag bara kommer läsa en gång. Nej, jag sparar pappersböckerna till sådant jag verkligen är intresserad av. Till de gamla klassikerna, storfavoriterna. Klassiska böcker jag vet jag kommer läsa om och om igen. På så sätt får jag ut det bästa av båda världar.
Avslutningsvis
Oavsett vad framtiden bär med sig, så kommer boken alltid finnas kvar att upptäckas av oss. Om vi bara såg till att ta oss tiden att sitta ner och läsa, skulle fler kunna njuta av dem. Även om det endast är en godnattsaga för ett barn, så kan det ge oss ofantligt mycket mer än vad som syns på ytan.
Det är det som jag minns med min mamma bäst. Stunder jag minns med värme än idag, och känner starkast trygghet i. Det är mamma som gett mig lusten att läsa, och det tackar jag henne för. Vore det inte för mitt läsintresse skulle jag nog aldrig klarat min skolgång. Det är tack vare det som jag fortsatte vilja lära mig, när matten och naturkunskapsämnena hopade sig över mig som läskiga jättar. Biologi är inte så svårförstått om det förklaras i en saga, geografi blir roligare om du kan relatera till den. ”Jaha, det är här den där boken utspelar sig, vad intressant!” och så vidare.
Så ta vara på er läslusta och värdesätt böckerna. Det tänker i alla fall jag göra.
– Vad läser ni, min prins? – Ord, ord, ord. Från Hamlet
När jag arbetade i Stockholm, hade jag en kollega som inte hade läst en enda bok sen han hade gått ut 9:an! Och det var han stolt över!
Istället hade han suttit i publiken på en mängd fåniga TV-program och lyste upp värre än sommarsolen när någon sa att de hade sett honom. När han fick höra att jag inte hade en TV, tyckte han att jag hade ett torftigt liv. Jag skakade bara på huvudet och sa:
– Vi har nog olika definition på vad torftig innebär.
Jag menar, tänk att inte ha känt magin inför en ny, gärna tjock, bok. Vad kommer den att innehålla? Vilka människor eller andra karaktärer kommer jag att möta? Vilka öden kommer att beröra mig? Vilken plats tar den mig till?
Att sitta i favoritstolen/-fåtöljen eller ligga på sängen, lätta ankar och låta sig sväva iväg… Till en annan stad, ett främmande land eller en okänd planet… Hur kan nån vara stolt över att inte ha blivit trollbunden av några magiska bokstäver? Det övergår åtminstone min händelsehorisont.
Bokstäver som skrivs till ord. Ord som byggs till meningar. Meningar som sätts samman till stycken. Stycken som byggs till kapitel. Kapitel som bildar en bok. En bok som bildar, berör och berikar oss, i bästa fall.
Under min uppväxt hade jag nästan inga kompisar, utan böckerna var mina vänner. Varje vecka gick jag till biblioteket med mammas shoppingvagn fylld av lästa böcker och kom hem med en nyfylld vagn med nya och olästa böcker. På den tiden fick barn under sju år bara låna tre böcker i månaden, men jag fick dispens och fick låna hur många jag ville.
Jag läste så gott som allt jag kom över och jag kunde klassificeringsalfabetet som ett rinnande vatten, A – Bok- och biblioteksväsen, B – Allmänt och blandat, C – Religion. Det fanns även andra system.
”Mången bok gör dig klok”, som Tage Danielsson sa. Ta risken och läs en bok av en författare du aldrig hört talas om tidigare. Tänk vilket äventyr som väntar dig! Det var så jag upptäckte Vindens skugga, en magnifik läsupplevelse. Vid det här laget har jag läst den fyra gånger. Och det fantastiska och märkliga är att den inte blir uttjatad. Varje ny omläsning medför att jag upptäcker något jag tidigare har missat. Jag avundas dig som inte läst den tidigare.
Mycket nöje!
Text: Liselotte Frejdig
Foto: Ellen Berner
Vilka är vår kulturskribent Liselotte Frejdigs favoritböcker? Här nedan följer en lista med några av hennes tips:
Douglas Adams Liftarens guide till galaxen; världens enda trilogi i fem delar
Ray Bradbury Invasion på Mars
Arthur C Clarke 2001
Sir Arthur Conan Doyle Sherlock Holmes (Det finns fyra romaner och femtiosex noveller)
Umberto Eco Rosens namn och Foucaults pendel
Reginald Hill Främlingars hus
John Irving Hotell New Hampshire och Garp och hans värld
Ellery Queen De tolv julklapparna
J.R.R. Tolkien Bilbo och Trilogin om Ringen
Carlos Ruiz Zafón Vindens skugga, Ängelns lek och Himlens fånge
ASP BLADET 